Milla

 

Detta är en bild jag jobba med då jag var i USA och en kväll väntade på att Tyler skulle komma hem från jobbet, saknar att sitta och bara klottra ner tankar och ideér i ett block eller ritblock. Mysigt och avslappnade, kanske även många andra som känner samma sak som mig. 

Ibland funderar jag på om det vi ritar och klottrar ner i block och liknande är tankar och funderingar, men även känslor som vi förmedlar genom bilderna, men även visar vår artistiska sida, även om det är en gubbe gjort av sträck. Ibland blir jag verkligen förvånad över vad jag kan åstakomma från ingenting eller som bara dyker plötsligt upp på en bit av paper.

Sista tiden har jag velat rita men vad ska jag rita funderar jag på, men varför kommer inget ner på papret? 

Ingen inspiration? Ingen aning om hur jag ska få ner ideén i blocket jag ska rita i eller är det för att jag inte har tankarna i arbetet.

Mycket kan spela roll, men jag ger detta tid, och vet att snart kommer jag hitta pennan och kladda ner saker som betyder något för mig. 

 

För mig är klotter ritandet ett sätt för mig att slappna av och att få tiden att gå. Plötsligt då man kollar på klockan så ser man att nästan två timmar har passerat sedan man började. Man undrar då vart tusan tog tiden vägen!

Klotter i böcker, speciellt mina pärmar och skrivböcker ifrån högstadiet var mina klotter sidor och en av mina lärare brukade säga att jag var en äkta klottrare då det kom till att teckna under lektionerna. Well 2:a Världskriget var ju intressant  och mitt favorit område inom historian, men jag upplever att jag alltid koncentrerat bättre och följer bättre med om jag klottrar.

Alltid då jag börjar klottra i mina ritblock så slutar de alltid upp med något, vilket gör mig glad och stolt över det jag ser då jag är klar.